Miljöbeskrivningen i Asyl tycker jag är väldigt bra och även väldigt noggrann. Hela boken rör sig runt miljöbeskrivningen och det beskrivs noggrant hur dem bor, vad dem andas in och allt runt omkring dem.

Liza Marklund tycker jag ändå har hittat en väldigt bra balans mellan alltihopa och det blir därför inte tjatigt med all information.

Däremot en negativ sak är att tiden ibland går för fort och att dem hoppar lite väl mycket (under endast vissa stycken) i tiden. Annars måste jag säga att allt flyter ihop väldigt bra och historien blir verklighetstrogen.

Tänk vad svårt det måste vara att ha två val i livet: antingen bo gömd i Sverige resten av livet och inte få vistas utomhus. Eller att åka till ett annat land där man får vistas utomhus men inte kan språket, eller ha sina nära och kära ens i samma land. 

Liza Marklund får även in mycket andra saken i boken som till exempel hur man uppför sig i olika länder, levnadsstandarden mellan olika folkgrupper, att man klarar mycket av att vara stark och att kärlek övervinner allt.