Flyga drake

Khaled Hosseini

Den självklaraste vändpunkten i den här berättelsen, enligt mig, är när Amir återvänder till Afghanistan efter att ha bott ett flertal år i USA. När han kommer tillbaka till sitt hemland är allting förändrat. Talibanerna har tagit över och överallt ser han fattiga människor i trasiga kläder, förstörda hus och affärer. Till och med lukterna är förändrade. Den trygga lukten av nybakat bröd i kvarteret har bytts ut mot torka och hunger. Han känner inte igen platsen han växt upp på.

Allt, själva vändpunkten, börjar med att Amir får ett samtal från en gammal vän som ligger på dödsbädden och Amir har inget annat val än att åka dit, tillbaka till Afghanistan. Alla de förträngda minnena i Amirs huvud blir tydliga när han återvänder. Hassans ansikte dyker upp och allt de gjort under den tid de haft tillsammans.

Det visar sig att Amirs gamle vän ville att Amir skulle återvända för att han skulle hämta, rädda en pojke från det hemska livet i Afghanistan. Pojken var hemlös efter att hans föräldrar blivit ihjälskjutna. Denna pojke som sedan visade sig vara Hassans son.

Det var då Amir fick chansen att ställa allting till rätta. Självklart kunde han inte ställa allting till rätta och ta tillbaka Hassans liv, men det här var det enda och sista han kunde göra för Hassan. Kanske kunde Amir äntligen få ro efter detta. Kanske kunde Amir få känna att han gjort någonting för Hassan, för en gångs skull.

Flyga drake

Khaled Hosseini

Boken innehåller många konflikter men de flesta konflikterna är inre konflikter, konflikter inuti Amirs huvud. Jag tycker lite synd om Amir som har så mycket ånger, ånger för att han inte gjorde saker annorlunda och också hemska minnen, som han inte kan dela med någon, eller vågar dela med någon eftersom han känner sig så skyldig.

Genom hans feghet och försök att få uppmärksamhet från sin fader genom alla år har detta lett till många och oroande tankar i Amirs huvud. Just de två sakerna ledde till att han gjorde saker i sin barndom som han inte är stolt över nu, som vuxen, några år senare. Men han vet inte vad han skall göra för att kunna göra sig av med tankarna och slippa att känna sig skyldig. Han visste ju vad som var rätt och fel men ändå hade han inte modet att göra det som var rätt. Istället fick hans enda och sanna vän ta stryk för det han gjorde. Skuldkänslorna låg som ett moln över Amir ända tills han fick chansen att ställa allt till rätta och på så sätt kanske bli av med de hemska känslorna. Det var det Amir var tvungen att göra. Det enda rätta.

Flyga drake

Khaled Hosseini

Boken utspelar sig både i Kalifornien, USA och i Afghanistan och därför får man också två helt olika miljöer beskrivna. Dock utspelar sig den mesta handlingen i Afghanistan och det är också den miljön jag har fått mest uppfattning om.

Jag tycker att författaren skriver väldigt bra, det är lagom av allting. Han beskriver miljön på ett sådant sätt att man får en inblick i hur det ser ut utan att det blir för mycket och det tycker jag är att föredra hos en författare. Man märker tydligt vilka saker som berört honom extra mycket eftersom de sakerna ofta beskrivs tydligare, med t.ex lukter, färger och såklart med mycket känslor. Jag tycker att miljön är en väldigt viktig del i den här boken men författaren fokuserar inte bara på den utan det ligger en viktig handling bakom. För att få fram den handlingen och känslan som han vill förmedla är det kanske viktigt för honom att kunna beskriva omgivningen för oss, eftersom den är en stor del av berättelsens själ.

Av det jag har läst hittills ur "Flyga drake" så är huvudkaraktärerna de två oskiljaktiga vännerna Amir och Hassan. Bästa vänner, trots att de båda lever i helt skilda världar..

Under bokens gång är det Hassan som berättar sitt livs historia, så därför är det också hans känslor och tankar man får följa. Amir och Hassan har växt upp sida vid sida i Afghanistan men med helt olika bakgrund och förutsättningar. Amir är en rikemansson som bor i ett stort flott hus medan Hassan är hans fars tjänare och bor tillsammans med sin pappa en bit där ifrån. De förlorade båda sin mamma tidigt i livet och det kan vara en av de saker som sammanlänkar dem.

Jag har inte kommit så långt in i boken än så det känns inte som om jag känner dem tillräckligt bra för att beskriva mer djupgående, men efter det jag läst hittills så verkar det som om Hassan med sitt docklika ansikte verkligen gör allting för Amir men att det kanske bara fungerar så åt ena hållet? Speciellt när man kan läsa på baksidan av boken att när väl Amir får chansen att återgälda Hassans lojalitet så sviker han honom.

Flyga drake

av Khaled Hosseini

Khaled Hosseini inleder boken på ett sätt som gör att man blir intresserad av att läsa mer. Han börjar med att skriva i nutid och fortsätter sedan boken med en tillbakablick på det som varit. Det är spännande och läsa hur det som skett tidigare format honom till den han är idag. Man får följa vad som har hänt under hans goda men också hemska barndom. Man får tidigt i boken veta att en hastig förändring har skett i hans liv eftersom han ofta nämner: "Jag blev den jag är idag, en kall, solig dag vintern 1975", eller något liknande. Han var då tolv år.

Eftersom jag har hört många och positiva kommentarer om denna bok, har jag väldigt höga förväntningar, kanske lite väl höga? Det här ska vara en stark bok som berör många, vad jag har hört och nästan ett måste att läsa. Då tänkte jag att det kunde vara dags nu. Jag har också hört talas om hans tidigare bok "Tusen strålande solar", som också den skall vara mycket läsvärd. Vilket betyder att han som författare är väldigt bra och kan beröra folk.

Jag vet inte riktigt vad bokens titel "Flyga drake" betyder. Men något av de första han nämner i boken är att han ser två röda drakar med långa blåa svansar på himlen och han tänker då på sin bästa vän Hassan. Detta tror jag att man får en förklaring på senare i boken. De var ju trots allt oskiljaktiga.