Andra inlägget

Gömda - Liza Marklund


Nu har jag läst ut boken! Så inläggen kommer börja rulla in en efter en...

   Efter att ha läst hela boken så har man ganska bra klart för sig hur karaktärerna är som personer och vad de får gå igenom. Det finns många bikaraktärer i "Gömda", och de flesta benämns med någon enstaka bokstav i alfabetet, för att de kanske är mindre viktiga i sammanhanget eller för att det inte ska bli för många personer att hålla reda på. Författaren vill nog på det sättet framhäva själva huvudpersonens historia.


Den viktigaste personen i boken, alltså huvudkaraktären, kallas Mia, som jag nämnde i första inlägget. Hon heter egentligen Maria Eriksson och är i början väldigt ung, sedan får man följa henne ett bra tag. Mia är, förutom att arbeta på en bank, engagerad med att hjälp invandrarfamiljer som evakuerat till Sverige på grund av olika skäl. Hon är väldigt målmedveten och lägger all sin kraft på att utföra ett påbörjat arbete på bästa sätt. Utanför jobbet och flyktingförläggningen, umgås hon mycket med familj och vänner, och blir väldigt ofta bjuden på olika nöjen och fester som anordnas av eller för flyktingarna. På ett nyårsfirande träffar hon honom, som i boken namnges som "han" eller "min förre fästman". De blir självklart mycket kära i varandra, och till en början verkar han vara en underbar person som hela tiden passar upp på Mia. Det är nog främst detta som leder till att hon blir så bunden till honom. Men med tiden ändras hans personlighet och blir allt mer aggressiv. Stackars Mia har ingenting hon kan göra åt det på grund av sin kärlek och hans besatthet, hon är fast...


Annars är Mia en väldigt generös och empatisk person. Hon gör allt för att hennes omgivning ska må bra. Hon är väldigt godhjärtat, nästan för mycket, och litar alltid på att omvärlden ska vara likadan. För henne existerar i början ingen ondska. Jag uppfattar henne också som väldigt lättpåverkad och bra ställd. Hon har aldrig några ekonomiska problem, trots alla utgifter som framgår i boken.

   Mia har både tur och otur med dem personer hon stöter på. De flesta av hennes vänner och umgängen är precis som henne själv, goda. Men den enstaka "icke-goda" gruppen som hon träffar på, är absolut inga att leka med...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0