Män som hatar kvinnor, av Stieg Larsson.

Huvudpersonen, Mikael Blomkvist, är en journalist i fyrtioårsåldern vars karriär tog fart av en slump då han lyckades avslöja en känd liga med bankrånare. Sedan dess har han arbetat flitigt och som jag har uppfattat det så har han inget annat än rent mjöl i påsen. Hans fängelsestraff är en följd av förtal mot investmentstjärnan Hans-Erik Wennerström, men jag är övertygad om att Blomkvist talar sanning, domen föll förmodligen enbart på grund av svagt bevismaterial. Mikael Blomkvist är helt klart en god man, men han är även mänsklig. Med detta menar jag att han aldrig skulle vilja skada någon som inte har förtjänat det, han behöver alltså bevis på att brott har begåtts. När han först kontaktas av Henrik Vanger så är han mycket osäker inför åtagandet, men den gamle lyckas locka honom med högt arvode och en fristad från tumultet runt domstolsbeslutet. I början lider han av stark hemlängtan, han saknar både sitt riktiga arbete på tidningen Millennium och sin "occasional lover" Erika Berger. Allt eftersom tiden går börjar han dock trivas på den lilla Hedebyön och han är snart även djupt indragen i gåtan Harriet.

Jag tycker att man kan se Blomkvist utvecklas både som journalist och som människa. Han framstår som mer ödmjuk och han lär sig att sätta perspektiv på saker och ting. Han verkar även ha en naturlig fallenhet för detektivyrket.

En annan stor personlighet som man möter i boken är Lisbeth Salander. Hon är en ung, kaxig tjej med ett hett temperament och hon tänker definitivt inte låta någon trycka ned henne, vilket har lett till en otroligt svår och problematisk uppväxt. Än idag måste hon kämpa för att bli tagen på allvar, men som tur är har hon lärt sig att ta hand om sig själv, och hon är betydligt starkare än vad hennes tunna, tatuerade kropp antyder. Trots att hon inte lyckades få med sig några slutbetyg ens från grundskolan så är hon otroligt skicklig med datorer och när hon blir kontaktad av Mikael Blomkvist så tvekar hon inte med att tacka ja.